Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan Social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad Social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om Social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan Social kompetens och stress.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan Social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad Social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om Social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan Social kompetens och stress..

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med Social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av Social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet Social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med Social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla Social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka begreppet Social kompetens och hur Social kompetens kan förebygga konflikter. Studien bygger på fyra färdigheter: empati, ansvarstagande, identitet/trygghet och kommunikation. Den empiriska undersökning vi genomfört bygger på kvalitativ forskning. Vi har intervjuat tolv stycken lärare för att få veta deras syn på begreppet Social kompetens.Studien har visat att lärarens arbete med att utveckla elevens sociala kompetens är mycket viktigt, i syfte att förebygga konflikter. Detta har vi fått bekräftat både genom vår litteraturstudie samt vår empiriska undersökning.

 Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av Social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter Social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.

I dagens samhälle talas det mycket om Social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där Social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) Social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja Social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna Social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i Social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där Social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av Social kompetens på gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja Social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till Social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om Social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av Social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja Social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna Social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i Social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där Social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av Social kompetens på gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja Social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad Social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och Social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att Social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att Social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur personalrekryterare ser på begreppet Social kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av människor som i sitt yrke arbetar för människor, tillika serviceyrken. Innan vi påbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna få anställning. Vi har i studie 2, som är vår huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med människor som i sitt yrke rekryterar och genomför anställningsintervjuer. Då det existerar liten forskning kring förekomsten av Social kompetens i platsannonser valde vi även att göra en sådan undersökning, studie 1, som till viss del även låg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrågas Social kompetens främst för tjänster där man arbetar för människor, vård/omsorg/läraryrken, men även inom serviceyrken.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på Social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och Social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att Social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.